Etikettarkiv: bibliotek

En rakryggad resolution

Det som börjar med en djup och innerlig kärlek för böcker, innebär en djupt befäst vurm för bibliotek och leder nödvändigtvis till ett intresse för informationspolitik. När jag precis fått mitt första lånekort, inom Enköpings kommunbibliotek, var den bok jag mest frekvent lånade Djurens rekordbok, ute på filialbiblioteket i Örsundsbro. Bibliotekarien i Örsundsbro hette Gun och det var henne jag intervjuade när vi skulle göra en klasstidning i femte klass. Märkligt nog var det först när jag var femton som jag tänkte att mitt framtida yrke skulle vara bibliotekarie – som om det var först då som jag insåg att det faktiskt var ett yrke och inte något överjordiskt som var några särskilt utvalda förunnat. (Det här är kanske det enda tillfället i min ungdom då jag inte var den skarpaste kniven i lådan.)

Men, hur hänger djurens rekordbok ihop med visselblåsare? Jo, på alla sätt. Precis som det mesta i samhället så är bibliotek politik. Biblioteket som mötesplats, eller som allmänhetens informationscentral, har inte funnits jämt. Världens bästa uppfinning, folkbiblioteket, är också ganska nytt och tyvärr på väg i väg på många ställen. I Biblioteksbladet får man ofta läsa om till exempel bibliotekssituationen i England eller om den svältfödda bibliotekspolitiken i Lund. Biblioteken är ingen självklarhet. Men de borde vara det.

ALA (American Library Association) förklarar varför i en resolution om visselblåsare och myndighetstransparens från den 2 juli i år, och sammanfattar i en enkel mening en av bibliotekens allra viktigaste funktioner:

Libraries are essential to the free flow of ideas and to ensuring the public’s right to know

ALA konstaterar också om privatliv:

Since 1939 the American Library Association (ALA) has affirmed the right to privacy in its Code of Ethics, which currently states, “We protect each library user’s right to privacy and confidentiality with respect to information sought or received and resources consulted, borrowed, acquired or transmitted”

och att:

privacy is essential to the exercise of free speech, free thought, and free association

Det ALA gör här är inte bara att engagera sig i politiken kring bibliotekens form, funktion och varande, utan också kring de fundament som bibliotekstanken bygger på: transparens och informationstillgänglighet i ett demokratiskt samhälle.

Att det är en fristående biblioteksorganisation, och inte staten, som tar bladet från munnen och försvarar privatliv och yttrandefrihet säger mycket om hur samhället ser ut i dag. Jag skulle vilja se ett annat samhälle.

Stadsbiblioteket i Arboga

Bilden lånad från Arboga kommuns hemsida

I helgen besökte jag Arboga och blev omedelbart förtjust i staden. Kanske beror det på sommartingsvärdarnas späckade schema för oss, som innebar besök vid Hjälmare docka, Arboga Meet-safari på Nygatan, medeltida gästabud och stadsvandring. Jag är naturligtvis vild som hund över detta och vill genast flytta till Arboga.

Under stadsvandringen fick jag lära mig väldigt mycket spännande om arkitekturen och stadens historia, och bland annat om hur den nyare biblioteksbyggnaden vid åkanten blev till. Biblioteket var tyvärr inte öppet när vi var där, men det är ju tyvärr heller inte ovanligt om man besöker bibliotek på en söndag. Titta bara här hur dåliga öppettider biblioteken i Uppsala län har.

Okej, jag skulle skriva lite längre om det här med biblioteksöppettider, men datorn hakade upp sig. Varför? Jo, för att jag tror att Mozilla Firefox får allting att frysa, och det verkar bli värre när jag t.ex. spelar youtube-videoer. Så, jag tänkte undersöka om Google Chrome fanns för Ubuntu. Och ja – det fanns det!

Mitt problem blev i stället felmeddelandet:

Följande paket har beroenden som inte kan tillfredsställas:
google-chrome-stable : Beroende av: gconf-service men det kan inte installeras
Beroende av: libgconf-2-4 (>= 2.31.1) men det kan inte installeras
Beroende av: libx11-6 (>= 2:1.4.99.1) men 2:1.4.4-2ubuntu1 kommer att installeras

Ja, så nu sitter jag och uppgraderar mitt operativsystem, för jag tänkte att det var lika bra att börja om från början så att Deep Space Six kan bli top notch efter ett års negligens. Käre värld alltså. Äntligen börjar livet efter kuratorsåret!

PS. Jag ska också passa på att uppdatera WordPress. Och högst eventuellt betala räkningar. DS.

Efter ett års arbete i nationens tjänst

Ja, det är sant, mitt år som förtroendevald högsta ämbetsman på studentnation är snart till ända. Jag är stolt som en tupp över att ha fått förtroendet av mina nationskamrater, jag har lärt mig att leda en organisation som påminner om ett lagom stort företag med en omsättning på 20 miljoner kronor och funderat en hel del på kollegialitet och linjeorganisationer. Det har varit tagande, som tolv timmar långa arbetsdagar sju dagar i veckan, men mest givande. Som en summering: wow, vilken erfarenhet jag har fått.

Nu under sommaren är verksamheten begränsad och jag har lagt energi på att färdigställa dokument och projekt – därutöver tagit mig tid för att läsa ikapp lite och se fram emot studier i höst. Lokala nyheter är att en debattartikel om språkfärdigheter lyfter upp ett ämne som jag länge varit brydd över: resurstilldelningen i högskolan. Betygsinflationen på alla nivåer i det svenska läroväsendet sporras av kapitalismen och sänker oss i internationella kunskapsjämförelser. Pinsamt.

Därför tycker jag att privatiseringen av högskolor och universitet är en ganska dålig grej. Det funkar säkert för Chalmers, men jag är ett stort fan av det statligt ägda. Det vill säga det gemensamt ägda: Mitt universitet, ditt universitet.

Ännu pinsammare är för övrigt Svenskt näringslivs nya finansieringsförslag som föreslår

fyra anslagsgrunder: studentpeng, examenspeng, etableringspeng och kvalitetspeng

Snälla nån! Jag tror inte att det skulle hjälpa att utifrån några godtyckliga faktorer till bedöma hur resurserna ska fördelas. Något som jag däremot tror skulle hjälpa den högre (och lägre) utbildningen är ett värderande av kunskapen i sig. Det finns asballt initiativ vid Göteborgs universitet som ger exempel på just detta – för att fortsätta bygga ett samhälle, och inte bara underhålla det, måste vi vara mer måna om den akademiska friheten. (Nota bene att akademisk frihet ej bör förväxlas med högskolans autonomi, även om det – kanske – är lätt att göra det misstaget.)

Apropå pengar och universitet så läste jag i Gaudeamus en glädjande artikel om att Tyskland slopar sina studieavgifter!

För att fira det ska jag lägga mig ner och läsa det nya numret av Biblioteksbladet som kom förra veckan. \o/

Patron Driven Acquisition och bananincidenten

PDA tillkom som förvärvsmetod för drygt tio år sedan och idag använder många bibliotek i främst USA, Storbritannien och Australien PDA. Ett problem i början var “trigger”-nivåerna för lån och köp. Ett känt exempel är den så kallade “banan-incidenten” vid University of Colorado i USA i slutet av 90-talet. Studenter fick en övning om att odla olika grödor i utvecklingsländer, med bananer som exempel. När 150 studenter med samma uppgift sökte böcker blev resultatet inte bra. Eftersom triggernivån för köp var två browsningar räckte det med att två studenter tittade i böckerna för att de skulle köpas. Då modellen dessutom endast gällde för böcker med en-användarlicens, innebar det att om boken redan lästes av en användare så köptes ytterligare ett exemplar direkt.

Ja, PDA-systemen är lite mer utvecklade nu, men fortfarande väldigt olika och därför svåra att jämföra. Jag läser förstås rapporten Patron-driven acquisition (PDA) som förvärvsmetod på universitets- och högskolebibliotek gjord av bibliotekarier vid Malmö och Södertörns högskolor samt vid Uppsala universitet. Spännande läsning!