Etikettarkiv: twilight

Julläsning

Högtidstema på inläggen, jag passar på att uppdatera eftersom jag är i avslappnat, insjuknat läge. Jag har på tre dygn hunnit med vinterkräksjuka, en redig förkylning och att skålla mig med en kopp hett te.

Sjukdomslektyren går i skräplitteraturens tecken: jag har legat i sängen med telefonen och läst om Stephenie Meyers Midnight Sun, vilket är Edwards POV av Twilight. Det är lite rörande att läsa den eftersom 1. den så tydligt är ett utkast, 2. den så tydligt försöker ge försoningsfulla drag till Edwards maniska personlighet (men det är käääärlek!) och 3. den är så underhållande! Notera att punkt tre är det som oftast får mig att vilja läsa en bok, särskilt nu för tiden då jag har så lite tid för läsning. Då blir det ingen pliktläsning av klassiker, nej nej! Redlöst osansat ska det vara, och gärna med en dörröppning till eskapism. Ja, jag vurmar lätt för odödliga romanser.

Vilket för mig in på julläsning nummer två: Fifty Shades Darker, av E. L. James. Jag har hört (det kan stämma eller inte stämma) att författaren började sin bana som författare av Twilight-fanfiction. Det märks! I jämförelse med både första delen, Fifty Shades of Grey, och uppföljaren så har Stephenie Meyer ett rikt och varierat språk. Ja, ni förstår ju själva. E. L. James har några uttryck hon tycker om att använda (t. ex. Holy Fuck, mercurial) och dessa återkommer på var och varannan sida. Engelska, som är så rikt på synonymer. Ja, ja. Det är fortfarande ett bra flyt i böckerna, vilket gör det till underhållande läsning på sjukbädden.

Samtidigt som dessa ovannämnda läser jag också om Twilight-böckerna, och närmar mig mitten av New Moon nu. Så många detaljer jag inte minns! Har inte läst böckerna efter att jag sett filmerna (vilket jag gjorde när de kom) och jag gläds över att böckerna har mer plats för high school-intrigerna som hutlöst klippts bort ur filmhandlingarna. Jag menar – halva behållningen är ju balansen mellan liv och död-våndan och high school-våndan.

När jag inte har feber längre tänkte jag också ge mig i kast med Ingrid Carlbergs ”Det står ett rum här och väntar på dig…” Berättelsen om Raoul Wallenberg. Men den känns så eländig att påbörja som läsprojekt, vi vet ju alla att det inte slutade så bra. Oavsett hur det slutade.

Tid? Nej, det har jag slutat med.

Det är en sorg för alla, tror jag, att inse att man inte har tid att läsa böcker. Jag har två jobb och studier som tar all min tid – jätteroligt, men samtidigt jättetråkigt. Jag har dessutom problem med att säga nej och prioritera. Ibland hamnar jag bara i orkeslöshetskoma och dricker läsk framför amerikanska teveserier i stället för att göra allt annat. Det är inget fel på teveserier, men eskapismen i det hela är förstås oroväckande. Det är som en lindrigare variant av ”Vad gör jag här? Jag skulle stannat på öarna! Jag måste tillbaka till öarna!” men jag tror att bägge delar är lika kontraproduktiva för ett fungerande liv.

Apropå teve: i helgen hade jag en Twiday (dvs. ett filmmaraton med Twilight Saga-filmerna) med några vänner. Fantastiskt! Edward och Bella har kanske världens mest molokna förhållande. Inga glada miner där, nej nej! Och sedan det tillagda, generande talet i slutet av Eclipse: ”I’ve always felt out of step with the world…” Det är redan försent att försöka återuppliva Bellas roll som en stark och självständig kvinna. Filmernas bästa karaktär är förstås Charlie. Pepp, pepp, pepp. Nu är jag riktigt sugen på Breaking Dawn! Låt gå för att storyn är det konstigaste jag läst, låt gå för att bröllopet kommer bli en otroligt cheesy historia, låt gå för att Carlisle bytt frisyr – jag vill bara ha lite het vampire action.

Det var det där med eskapism. Jag har nu ägnat 20 minuter åt att fangirla Twilight i stället för att plugga latin. Så kan det gå! Alla som tycker jag ska ta fram skämskudden kan ta sig.