månadsarkiv: december 2012

Thranduil, hjorttämjaren

Jag såg The Hobbit: An Unexpected Journey i går och jag är mycket nöjd! Med undantag för 1) Radagast var en knäppgök och 2) Thranduil red på en hjort (var det ens en hjort? Medger att jag är dålig på behornade djur om det inte är älgar.)

Richard Armitage, en av mina brittiska favoriter (från bl. a. BBC:s Robin Hood och North and South fungerade oväntat bra som dvärg och dvärgarna i sin tur var inte alls lika klumplustiga som de hade beskrivits.

Jag är inte heller särskilt upprörd över de tillagda delarna eftersom det innebar mer kameratid för Elrond (!), som ju är den bästa alven av dem alla. Vad var för övrigt grejen med Galadriels klänning?

Jag såg den i 3D nu, vilket var häpnadsväckande bra. Det är den andra filmen jag ser i 3D, den första var Tintinfilmen som kom för ett tag sedan. Det hade varit ännu bättre om jag suttit i mitten av salongen eftersom att den vänstra delen av bilden ibland blev lite skev. Jag skulle vilja se den igen, och då går 2D bra.

Jag finner att jag precis som förut är lika barnsligt förtjust i att förlora mig i en sagovärld som Midgård. Tillbaka-till-rötterna-känslan kom också över mig när jag kontemplerade att min lingvistiska universitetsbana egentligen började med en önskan om att lära mig quenya. Det gick ju inte så bra med den saken, men jag är desto bättre på isländska.

Varför min iphone inte är vardagskompatibel, nr 1

1. Jag vill logga in på en webbplats som kräver java. Java finns inte på CT7 (Copernicus Type 7, det är min telefon).

2. Försöker ladda ner en annan webbläsare, som ev. är mottaglig för förändringar. Skulle helst köra Mozilla Firefox. Finns inga bra alternativ.

3. Söker på ”java” i Apple store. Får upp en mängd applikationer där jag kan programmera java. Inga applikationer som stöder java i webbläsare.

4. Googlar problemet. Iphoneguiden tipsar om Cloud browse. Det verkar som om jag måste ha en amerikansk registrerad användare för att använda denna applikation.

Det finns säkert en lösning på det här problemet, men för att ha köpt en till synes användarvänlig produkt är lösningen väldigt komplicerad.

Vad som skulle underlätta mitt användande av telefonen:

1. Att själv få bestämma vilken mjukvara jag använder. (Hur kan det vara så låst och oflexibelt?)

2. Att enkla saker som java ska vara lätt att anskaffa eller inkluderat från början i mjukvaran. (Är det verkligen en så ovanlig grej?)

3. Att den oftast föreslagna lösningen på mina mjukvaruproblem inte var ”jailbreaka!” (Varför ska jag behöva göra otillåtna och otillgängliga åtgärder för att kunna nyttja en produkt jag betalat för?)

Men, jag är tacksam för att jag kan ringa med telefonen. Samt kamera- och (den begränsade) surffunktionen.

Julläsning

Högtidstema på inläggen, jag passar på att uppdatera eftersom jag är i avslappnat, insjuknat läge. Jag har på tre dygn hunnit med vinterkräksjuka, en redig förkylning och att skålla mig med en kopp hett te.

Sjukdomslektyren går i skräplitteraturens tecken: jag har legat i sängen med telefonen och läst om Stephenie Meyers Midnight Sun, vilket är Edwards POV av Twilight. Det är lite rörande att läsa den eftersom 1. den så tydligt är ett utkast, 2. den så tydligt försöker ge försoningsfulla drag till Edwards maniska personlighet (men det är käääärlek!) och 3. den är så underhållande! Notera att punkt tre är det som oftast får mig att vilja läsa en bok, särskilt nu för tiden då jag har så lite tid för läsning. Då blir det ingen pliktläsning av klassiker, nej nej! Redlöst osansat ska det vara, och gärna med en dörröppning till eskapism. Ja, jag vurmar lätt för odödliga romanser.

Vilket för mig in på julläsning nummer två: Fifty Shades Darker, av E. L. James. Jag har hört (det kan stämma eller inte stämma) att författaren började sin bana som författare av Twilight-fanfiction. Det märks! I jämförelse med både första delen, Fifty Shades of Grey, och uppföljaren så har Stephenie Meyer ett rikt och varierat språk. Ja, ni förstår ju själva. E. L. James har några uttryck hon tycker om att använda (t. ex. Holy Fuck, mercurial) och dessa återkommer på var och varannan sida. Engelska, som är så rikt på synonymer. Ja, ja. Det är fortfarande ett bra flyt i böckerna, vilket gör det till underhållande läsning på sjukbädden.

Samtidigt som dessa ovannämnda läser jag också om Twilight-böckerna, och närmar mig mitten av New Moon nu. Så många detaljer jag inte minns! Har inte läst böckerna efter att jag sett filmerna (vilket jag gjorde när de kom) och jag gläds över att böckerna har mer plats för high school-intrigerna som hutlöst klippts bort ur filmhandlingarna. Jag menar – halva behållningen är ju balansen mellan liv och död-våndan och high school-våndan.

När jag inte har feber längre tänkte jag också ge mig i kast med Ingrid Carlbergs ”Det står ett rum här och väntar på dig…” Berättelsen om Raoul Wallenberg. Men den känns så eländig att påbörja som läsprojekt, vi vet ju alla att det inte slutade så bra. Oavsett hur det slutade.