månadsarkiv: februari 2025

Library of the Week (9): Lappeenranta Public Library

Lämna ett svar

This series started with a Savo library – a short detour on my Karelian trip last summer. It’s time to return to Karelia and to the shores of Lappeenranta (a city whose local museum boasts an impressive model of old Viipuri but very little information about Lappeenranta! I don’t mind because Viipuri is cool, but it was surprising). Lappeenranta is the regional capital of South Karelia and is beautifully situated by Lake Saimaa.

Lappeenranta city hall

Lappeenranta city hall, a brutalist beauty behind which the mall that houses the library is situated

I arrived by train in the morning, spoke Finnish well enough (!) to deposit my bag at the train station for 2 €, and walked from the train station to the downtown area. I only spent the day there before continuing to Imatra in the late afternoon so I didn’t how much time but aside from the library I also had time to visit the Cavalry Museum, South Karelia Museum, and Lappeenranta Art Museum (all very good and I especially recommend the cavalry museum!) as well as a sand castle park and pass by a bouncy castle park. Lappeenranta does not get as much cred as it should, fantastic place!

Library Lappeenranta Main Library
Place Lappeenranta, Finland
Coordinates 61.0571607, 28.1934077

Something quite common in Finland (but to my knowledge less so in Sweden, or indeed other countries I’ve been to) are public libraries situated in shopping malls. What was a bit strange about this one was the complete lack of windows (and therefore daylight) inside the library. Despite this unfortunate circumstance (Alvar Aalto thought light/daylight was essential in library architecture) the library really did its best and it was a very pleasant library environment.

To contrast with the shelves lined up as in a storage room (to be fair, this feeling was probably more related to the lack of windows and the walls and ceiling than anything else) there were pockets with reading nooks, computer desks, and study spaces inbetween some shelves. This really livened up the space. I couldn’t understand all the signs (Lappeenranta is a Finnish language municipality with 89.9% Finnish speaking population and 0.2% Swedish) but I think there was a nice story to the mascot/sculpture.

On language: I’m not sure if the English website is strange or if it’s because I don’t allow cookies when I browse, but the Finnish library website seems better. If you use the English version of the Lappeenranta webpages you can search for ”library” and get some English language information about the library.

In the ceiling these signs were hung in various places, resonating with the public library mission to be free, safe, and inclusive spaces.

Area free from discrimination

”Area free from discrimination” – one of few occurences of Swedish language in the library

Just like the other cities around Lake Saimaa the Saimaa ringed seal plays a prominent role in the cityscape, and the library was no exception. Seals are a popular conversation topic in my family because my mother once wrote a blog about seals in the Nordic countries so I was excited to share all this seal content with her (she was very happy about this). In the library, I found a lot of seals (on signs, on decorations, on notice, as toys).

Heilikirjastot (Heili libraries) – mentioned in the reading challenge – is a collaboration between the libraries in Imatra, Lappeenranta, Lemi, Luumäki, Parikkala, Rautjärvi, Ruokolahti, Savitaipale and Taipalsaari. I’ve been trying to find out what ”heili” is in a way that makes sense for a library collaboration (”significant other” seems strange for a library??). I obviously know the word from this banger and so I wondered whether ”heili” could be a specific Karelian word and that there’s some cultural context I don’t know. I’ve asked a friend so maybe I’ll get an answer.

Morrissey records in Lappeenranta

Morrissey records in Lappeenranta

To finish this post, here’s the selection of Morrissey records at the library. My Early Burglary Years is surprisingly hard to come by, you know. I never bought it when I was young(er) because of no money and I tried to buy it last year but ended up getting a ”sorry indefinitely out of stock” e-mail. How culturally poor and contemporary bound our consciousnesses would be without the public library!

 

Library of the Week (8): Hudiksvall Public Library

Lämna ett svar

The library of the week is the delightful public library in Hudiksvall, Sweden. It’s a library in a municipal system consisting of eight libraries in total. I was there in November 2024 to give a talk on libraries and the 2030 Agenda for HelGebiblioteken (a collaboration between the public libraries in the Gästrikland and Hälsingland provinces).

Something that fascinated me with this rather old building (and the square it was placed on) was that the railroad goes underneath it in a tunnel (!) I remember I asked some local librarians about it, but I don’t remember that the response was very satisfactory. As far as I understand the Rådhustorget square and its buildings were there before the railway was built and somehow building a tunnel underneath the few buildings on the hill made more sense in the late 19th century (to be honest, I started looking up the various railways around Hudiksvall and their incorporation in the national railway net but it’s a rabbit hole I don’t have time to indulge in today). Anyway, Wikipedia has a good picture of a train appearing underneath the Statt hotel (the picture below is taken from the other side of the hotel, facing Rådhustorget).

Hudiksvall Library exterior

Hudiksvall Library exterior

Anyway, this is a lovely library. I spent a couple of hours there the day before the event I was talking at. I read some magazines (why don’t I do this more often in libraries? It was so nice, and I rarely take time to read magazine articles since I stopped subscribing to the New Yorker a few years back – reading online is not the same. I’m very tactile person).

Library Hudiksvall Library
Place Hudiksvall, Sweden
Coordinates 61.727837, 17.111297

The building is a cultural house (kulturhus, I’m sure there’s a proper translation of this word) so it contains more than the library (even though the library is obviously the most important part of it). In the entrance, one is greeted by a small statue of Mäster Palm, a socialist agitator who once held a speech in Hudiksvall that got him sentenced to three months in prison (let’s all celebrate the wonderful subheading ”Klammeri med myndigheterna” on Wikipedia that describes this event). He apprently said:

”Vi hava en usel regering och dåliga representanter i riksdagen som ingenting begripa av arbetarnas och den betrycktes sak” [source cited on Wikipedia]

Some things never change, it seems! We desperately need a renaissance of socialist agitators in the world.  In the entrance was also colourful shelf containing books sent to the library from the Swedish Arts Council (you can read more about the Garanterat bra böcker programme on their website (in Swedish)). Inside the library was another small statue commemorating the Swedish unknown soldier. The text on the plaque is a tribute to the Swedish unknown soldier, unfortunately I resized the text away and can’t find the text online – this is what happens to rational people with too few GB left on their laptop! :(

This is what the library looked on the inside (I took care to take the picture when there were no people visible, easier said than done). The stairs in the middle leads up to the local collection and archives. Above the computers and printer there are signs in multiple languages, reflecting the diversity of this rather small Swedish city. This picture is taken from the entrance so I think the placement of services may be related to frequently requested services. Books are obviously an important part of libraries but did you know libraries are an essential resource for people who need to manage their everyday life?

Hudiksvall library interior

Hudiksvall library interior

Here are some more interior pictures. I asked the next day whether the side end of the shelves were a special design to connect to the UNESCO world heritage of the ”Decorated Farmhouses of Hälsingland” but if I remember correctly they had used wallpaper to spice up the shelves when redecorating the library and not all users were happy about it. Hehe. Also including a closeup of the computer area, and a picture of a shelf with books in national minority languages.

Great library, friendly staff, and a highlight of the next day was that I saw a librarian in a Star Trek t-shirt. I commented on this (I’d like to say I said ”Qapla'” but as the basic person I am I probably said ”oh cool a Star Trek t-shirt!” and did a Vulcan salute) and was promptly invited to an online Star Trek watch circle. How great is that? Librarians truly are the best. I just noticed the TV circle is also in the library’s official programme – my hearteyes are endless! They also have a Doctor Who circle.

These two last pictures are taken by Marika Alneng, an awesome Swedish library consultant I’ve met and worked with on several occasions over the years. One is from outside the library, in front of their cool sign, the other is from inside the event where I’m just about to start talking about how libraries help build a better world. In true Mäster Palm fashion I also criticised our current government (especially our absolutely USELESS minister for climate and the environment) for their lack of effort in the 2030 Agenda work. No prison sentence yet… :)

Library of the Week (7): Ives Main Library in New Haven

Lämna ett svar

Ha! I missed one week because I was busy with three (3) deadlines last week, so this is a retcon post dated 12 February (but written on 20 February). I march to my own drum. B) I know next to nothing about this library except it has a beautiful exterior. I must have passed by it when I was on my way to the Rory Gilmore experience of Yale in New Haven in January 2018 and quickly taken a picture. It’s the Ives Main Library, a branch in the New Haven Free Public Library system.

The Ives Main Library of the New Haven Free Public Library

The Ives Main Library of the New Haven Free Public Library

It has that nice turn of the century look of ”palaces for the people” and what intrigues me is that it is not a Carnegie library (New Haven has three dated 1913; two of them now function as a radio station and a church respectively) but was designed by Cass Gilbert in 1911.

Library Ives Main Library
Place New Haven, CT, USA
Coordinates 41.308984, -72.924837

When I said I know nothing about it I meant I didn’t go inside to see it, but they do have some interesting information on their webpage including an at-a-glance document (pdf link) showing more info and demographic and community indicators.

Ives Main Library stats

Ives Main Library demographic and community indicators.

I wonder about the importance of these indicators in library planning in New Haven?  In general, something I’ve thought about a lot in my own research is how different library services are depending on where the library is located. Location drastically changes conditions related to budget, community, access, etc etc. Is it possible to provide equal library services to all or will main libraries in cities always be better equipped than the branches or rural libraries?

I guess there is a base line for services that must be provided, but I’m also thinking about – well, for instance, take the city I currently live in: the main library in Turku has a piano room, sewing machines, and 3D printers. The collections are obviously bigger because the library is bigger, but these can be ordered to other branches so the collection is accessible to everyone. The other services are highly useful, but who are they accessible to? When do they go from extra or experimental library services to being library services all library users should expect in their local library? Is that even reasonable?

If you think about the demographic situation, it’s more likely the affluent households are in the centre of a city (where the main branch is most often located) than in the suburbs (where branches might be located). Who is in more need of a lending a sewing machine? Not that I’m criticising the existence of sewing machines in the main branch, a bus ride away from most corners of the city, but it’s interesting to think about.

Vilka får mötas på biblioteket och på vilka villkor?

Lämna ett svar

Det händer så mycket i världen att det är svårt att ta in. En röd tråd i mitt avhandlingsprojekt är hur bibliotek – offentliga platser öppna för alla – blir slagfält i kulturkrig. Jag tycker i och för sig att kulturkrig är en svår term, men om jag istället säger så här: bibliotek används som arena för att propagera för ens egna åsikter.

Det här är ett tveeggat svärd. Å ena sidan ska all information finnas på bibliotek så att alla medborgare kan ta del av den information de vill utan inblandning från andra. Det är ett sätt att uppnå artikel 19 i de mänskliga rättigheterna (eller artikel 10 i Europakonventionen om man föredrar det). Å andra sidan behöver kanske inte alla slags informationskanaler användas för all information. Att information finns tillgänglig genom t.ex. ett bokinköp behöver inte betyda att den måste skyltas med eller att det måste anordnas ett boksamtal om just denna bok. Däremot kan det vara oerhört viktigt att ha kontroversiella böcker i samlingarna för att det erbjuder en kontext för den som söker information – om du söker vaccinskeptisk information på internet hamnar du förmodligen i en bubbla av information om just detta ämne, om du söker böcker om vaccinskepsis på biblioteket är det möjligt att du också stöter på information om fördelar med vaccin. Den breda men kurerade samlingen möjliggör ett möte med andra perspektiv av bara farten. Det är det som är skillnaden mellan ett kaninhål och ett bibliotek.

Det om boksamlingarna. Något som är svårare är evenemang och möten. Vem får mötas på biblioteket och på vilka villkor? Här i Finland har det sedan december varit mycket medieuppmärksamhet kring Blåsvarta rörelsens (det är verkligen besvärligt att denna artikel inte finns på andra nationalspråket svenska, måste kanske åtgärda detta) bokcirklar på bibliotek. Blåsvarta rörelsen (fi. Sinimusta liike) är en förening som av Finlands högsta förvaltningsdomstol nekats registrera som politiskt parti (Yle 23.4.2024) på grund av att ”partiets målsättningar inte förenliga med mänskliga och grundläggande rättigheter och demokratiska principer.”

De har på senaste tiden anordnat en hel del bokcirklar och, så vitt jag förstår, offentligt annonserat om dem på sin webbsida. Nu i februari ville de ordna en läsecirkel om Runebergs verk Fänrik Ståls sägner (fast på finska) på Borgås bibliotek, men de fick nej av biblioteket (Yle 8.1.2024). Föreningen hade bokat en möteslokal på biblioteket, men bokningen hade inhiberats (avbokats, som jag skulle säga på sverigesvenska hehe) på grund av att Borgå stad hade uppdaterat sina villkor för att boka lokaler:

”endast den enhet inom livskraftssektorn som förvaltar lokalerna kan vara ansvarig arrangör vid offentliga tillställningar där det krävs en anmälan till polisen och/eller en säkerhets- och räddningsplan.” – Borgå stads reserverings- och användningsvillkor, 23.12.2024 (pdf)

Stycket ovan citerades i den nämnda Yle-artikeln men jag läser också med intresse i samma dokument att ”En tillställning i stadens lokaler får i princip inte störa verksamhetsställets övriga
verksamhet, kunder eller användare. Med lokalens innehavare och vid behov med
myndigheterna överenskoms från fall till fall om sådana offentliga tillställningar som
orsakar eventuellt buller eller störningar.” samt ”Innehåll eller typ av tillställningen eller evenemanget som ordnas i stadens lokaler kan inte strida mot Finlands lagar eller Borgå stads strategi eller välfärdsplan eller stå i strid med god sed. Lokaler hyrs inte ut till verksamhet som diskriminerar människogrupper eller till en aktör vars övriga verksamhet tydligt diskriminerar en människogrupp eller människogrupper.” Kort sagt, nej till rasism.

Angående detta med störningar. Trots inhiberingen så fortsatte dock BS-rörelsen annonsera evenemanget på sin webbsida och i sociala medier (Yle 30.1.2025) och biträdande stadsdirektören sade att de var förberedda på en eventuell tillställning i biblioteket och att ”Vi har sådana personalarrangemang i vårt bibliotek på lördagen att kunder i vanlig ordning, tryggt kan använda sig av bibliotekets tjänster.”

Just störningar var ett problem som uppstod på Odebiblioteket i Helsingfors den 6 december (nationaldagen men tyvärr också ett populärt tillfälle för nationalsocialistiska yttringar och demonstrationer, precis som i Sverige), när BS-rörelsen ordnade en liknande läsecirkel (Yle, 6.12.2024). Då ordnades en samtidig bokcirkel av Södra Finlands Vänsterunga som en reaktion på evenemanget, och därtill samlades många motdemonstranter. Polis var på plats. I det fallet hade BS-rörelsen inte bokat någon lokal, vilket också medför att biblioteket inte kan avboka en lokal – alla är välkomna till biblioteket, så länge man inte stör.

Ode skriver på sin webbplats att biblioteket inte på förhand kan begränsa någons tillträde till en offentlig plats, men att man ingriper mot eventuellt störande beteende. Rasistisk verksamhet är förbjuden i biblioteket, skriver Ode. ”Vi behöver hitta gränser så att alla har det bra att vara och att alla kan diskutera, utan att man främjar till exempel en rasistisk rörelse.” – Svenska Yle, 6.12.2024

Samma sak hände igen på trettondagen (Yle, 6.1.2025) och Helsingfors stads sektorchef för kultur- och fritid konstaterade att ”De bokar inte lokaler och det syns inte som ett evenemang hos oss. Sedan tågar de in, och på sociala medier får vi veta att här är en sådan här läsecirkel.”

Denna fråga har diskuterats även i Åbo (Yle 13.1.2025) och där konstateras bland annat att biblioteket anordnat läsecirklar i över 50 år, att läsecirklarna ”är öppna för alla – men alla besökare måste kunna känna sig trygga” samt att man följer ”strikta etiska riktlinjer som förbjuder rasistiska organisationers evenemang, inklusive högerextrema läsecirklar”.

Jag tänker att det finns tre saker (en så kallad Stubb-lista) som är centrala i detta:

  • Läsecirkelns form
  • Vems offentlighet?
  • En lokal för alla bör vara trygg för alla

Läsecirkelns form

Jag är med i två läsecirklar. Båda kommunicerar via privata grupper i meddelandetjänster. En av dem bildades inom en större chattkanal och intresserade kunde samlas i en mindre chattkanal för att bestämma läsordning, datum och tid för träffar och mötesplats. Vi läser Jane Austens verk och har hittills samlats på just Åbo stadsbibliotek för att diskutera boken vi läst.

Det som skiljer denna läsecirkel från BS-rörelsens läsecirkel är alltså att det inte är ett offentligt arrangemang utan ett informellt möte för att diskutera böcker. För den som kanske saknar ett sammanhang där läsecirklar kan formas finns det alternativ, till exempel bibliotekets egna läsecirklar (som är offentliga evenemang).

BS-rörelsen har dock ett sammanhang. Det är en förening med medlemmar och förmodligen interna kommunikationskanaler där de kan nå presumtiva läsecirkeldeltagare. De skulle i princip också kunna starta en chattgrupp och mötas utan buller och bång på bibliotekskaféet, precis som vi Austenläsare.

Jag kan därför konstatera att det inte finns något hinder för BS-rörelsen att prata om Runeberg på bibban (bibblan, på sverigesvenska), utan problemet ligger i tillvägagångssättet.

Vems offentlighet?

Tillvägagångssättet kan delas upp i två faux pas: dels lokalbokning med syfte att anordna ett offentligt evenemang, dels marknadsföringen av evenemanget i offentliga kanaler (webbsida och sociala medier). Just detta med lokalbokningar har dykt upp i mina forskningsintervjuer. En informant sade att biblioteket lät alla (privatpersoner och föreningar) boka mötesrum men att det var viktigt att det inte skyltades eller pyntades i mötesrummet på ett sätt som påverkar andra biblioteksbesökare. Biblioteket ska vara en neutral plats även om din förening lånar/hyr en lokal för årsmöte.

Denna rumslighet borde för övrigt även gälla i resten av biblioteket. Jag noterade på en bild från Odebiblioteket i Helsingfors (Yle 7.1.2025) att en deltagare från BS-rörelsen sitter i partihalsduk. Just detta med uniform klädsel och vad den förmedlar påverkar andra runtomkring en. Kläder förmedlar något och det är nog väldigt svårt att begränsa hur folk klär sig, men man kan väl säga att vissa klädesplagg har starkare budskap än andra – det finns liksom en skala mellan ”jag lyssnar för mycket på The Cure”, ”jag hör till en viss religion” och ”jag anser inte att du har något existensberättigande”. På samma sätt finns det en skala mellan att klä sig lämpligt och respektfullt och direkt olagligt. Jag anser nog ändå inte att det är jättekontroversiellt att konstatera att utseende är något folk tänker på innan de kliver utanför dörren på morgonen.

Vad gäller marknadsföringen i föreningens kommunikationskanaler så är det något som bibliotek inte har möjlighet att påverka eller begränsa. Här tänker jag att man måste göra skillnad på offentliga och icke-offentliga evenemang och att om man väljer att anordna ett offentligt (men kanske icke-officiellt) evenemang på ett bibliotek så är det kanske inte i första hand en läsecirkel man vill ordna. Det kan liksom inte vara svårt för BS-rörelsen att se att evenemanget är opassande av alla ovan nämnda skäl utan det måste handla om att man vill ha uppmärksamhet, skapa kaos och sen urskuldande vifta med yttrandefrihets- och censur-kortet som något slags bisarrt carte blanche för att bete sig hatfullt och hotfullt mot andra människor. Men nu är det så att i våra gemensamma offentliga rum råder gemensamt överenskomna trivselregler. Att du är rasist innebär inte att du inte måste visa hänsyn mot andra människor.

En lokal för alla bör vara trygg för alla

För det tredje, tre: man kan sammanfatta det så att om din yttrandefrihet kräver att andra människor yttrandefrihet och rätt att få tillgång till information på biblioteket inskränks så kan det finnas skäl att begränsa din yttrandefrihet. Samhället har begränsningar i yttrandefriheten för att den inte ska användas ”för att kränka andras grundläggande rättigheter eller människovärde” (se information om Hatbrott, Polisen). Att du har mänskliga rättigheter innebär också att du har mänskliga skyldigheter gentemot andra.

I fallet Borgå, och förresten vad det verkar andra platser, så har man regler som begränsar uthyrning av lokaler med hänvisning att följa lagen genom att inte tillåta diskriminering eller rasism. Det kan tyckas paradoxalt att förbjuda vissa organisationer om nu biblioteket är för alla, men som bibliotekschefen i Kimito säger i denna artikel (Yle 13.1.2025):

”Biblioteken ska vara öppna för alla. Samtidigt måste vi följa lagen och inte tillåta diskriminering eller rasism. Biblioteken måste vara trygga platser för alla besökare.” – Svenska Yle 13.1.2025

Att eftersträva trygghet i offentliga rum – i synnerhet bibliotek som är sådana livlinor i alla möjliga livssituationer – är otroligt viktigt för att möjliggöra allas tillgång till information och åsiktsbildning på lika villkor. Det är rimligt att begränsa det offentliga utrymmet om det innebär att det ger plats för fler.

Och läsecirkeln om Runeberg kan man ju fortfarande ha, också på biblioteken. Stäm träff i gruppchatten.

I denna artikel länkar jag till Yle-artiklar eftersom de är öppet tillgängliga, men ämnet har berörts också i Åbo underrättelser och Husis.

Library of the week (6): Seattle Central Library

Lämna ett svar

Some libraries I’ve visited has just been a quick run in and out whilst passing by. Seattle Central Library is one such visit. I went there on a Wednesday evening in October 2019 when I was travelling around the US. I remember being hungry and looking for a vegan burger joint when deciding to stop at the library because it was on the way. I also remember being very tired and therefore staying in at the hotel in the evening watching Star Trek: TNG on the telly. Strange associations with this library, but I guess travelling is a mix of experiences blended into one lasting impression.

Library Seattle Central Library
Place Seattle, WA, USA
Coordinates 47.606698, -122.332487

I took some pictures of the library and it’s easy to see that my old phone camera didn’t produce the best pictures. In fact I also think I had a phone case that somehow made the pictures worse but otherwise was very good at protecting and storing things in the phone. You get some, you lose some. These two pictures are quite similar, one catching the height and one the width. You can probably see better pictures on the Wikipedia page of the library.

Here’s an example of a typical library picture I would take: no shelves, but a floor plan or directory. Not as picturesque, but it often contains more information about a library than a random picture of a random shelf with books! The only issue I take with this sign is the use of lowercase letters – was it written by Bruno K Öijer? :C I think the contents of the library really show how the library is a place for finding information, culture, sightseeing, having meetings, and hanging out.

Directory of Central Library

Directory of Central Library. I can’t remember what the ”mixing chamber” was, but note ”living room”, ”highest viewpoint”, and the division of DVDs in non-fiction/fiction!

I also found a couple of videos on the old hard drive where I stored these pictures. I usually don’t take videos and I’m usually very careful not to include identifiable people in videos and photos. The escalator video does contain some people at the end and I’m unsure of how privacy invasive this is? It is in the entrance so you can’t see what they do at the library – something I think is very important to never show – but it’s a difficult case. Let me know in the comments if you think I should edit this out!

I’m posting the videos here because I think they showcase what I felt at the time – the spatiality of the library and the movement of people inside it. I think the architecture just makes it very clear that this is a place where people move. Not necessarily just passing through, but moving and interacting. The space lends itself very well to a certain library flow, if that makes sense?

Last but not least I had taken a couple of photos from the exhibition I assume was in the Seattle room (since I was there after dark there are no highest viewpoint pictures, it’s probably very nice during the day). The second picture – it’s not very nice looking but I’m intrigued. The poster is folded at place where it hides the answer to the question ”Matrimony is good but single life is …”. What did it say? Why did I take this picture? Did I laugh? Was it absurd? What was the whole exhibition about?

I will have you know I searched through the library’s digital collections with search terms and variations of the poster’s content as well as the 1890s decade category. No result. It’s obviosuly a play, could it be related to this book that was published just a few years earlier? Some sleuthing would required to find out for sure, but I’m afraid I need to get back to writing my dissertation.