Jag har längre undrat över varför Österbotten heter Pohjanmaa på finska. Pohjan låter ju väldigt likt pohjoinen ’norr’ och Pohjola ’Norden’, och för all del skulle väl landskapet kunna heta Norrland, men varför talar man i så fall om de bottniska (student)nationerna? Frågade runt lite om detta i Helsingfors 2015 och fick det sedvanliga folketymologiska svaret ”det bara är så, Pohjanmaa är Österbotten”. Nå, det är ju inte jätteviktigt, jag stillade ju min etymologiska hunger när jag funderade färdigt på Lappeenranta och Villmanstrand.

Men häromveckan låg jag i förkylning och ströläste i en bok om Finlands svenska historia. Plötsligt, ett svar! I den boken [1] stod att väderstrecken på forntiden fått namn efter de tältbostäder folk bodde i som alltid hade tältöppningen mot söder, och därför skulle etelä ’söder’ vara besläktat med finskans preposition edessä ’framför’. På samma vis skulle pohjoinen ’norr’ vara besläktat med pohja ’botten’, alltså botten av (längst in i) tältet.

Hur glad tror ni jag blev av denna språkhistoriska uppenbarelse? Svar: jätteglad! Pohjanmaa är alltså fullt logiskt Bottenland. Samtidigt är det också Toppenland, detta kan nog vem som helst intyga som varit på tomatkarnevalen i Närpes.

[1] Tarkiainen, K. 2008. Sveriges Österland: Från forntiden till Gustav Vasa. Helsingfors : Stockholm: Svenska litteratursällskapet i Finland ; Atlantis.